Ateroskleros – den dolda risken för hjärtinfarkt som blodprover missar
Blodtryck, blodfetter och BMI säger något om sannolikheten – men ingenting om vad som redan pågår i dina kärl. Här förklarar vi skillnaden mellan riskfaktorer och sjukdom, och hur ateroskleros faktiskt kan mätas.

Många funderar över sin risk för hjärt-kärlsjukdom – men frågan man ställer sig är ofta en aning felställd. Är mitt blodtryck bra? Är mitt kolesterol för högt? Har jag rätt BMI? Det är förstås viktigt att ha koll på de traditionella riskfaktorerna: blodtryck, blodfetter, blodsocker och BMI, och att sträva efter goda levnadsvanor när det gäller kost och fysisk aktivitet.
Men det finns en ännu viktigare fråga som sällan ställs: Har jag ateroskleros, det vill säga åderförkalkning, i mina kärl? Det är nämligen just ateroskleros som är förutsättningen för att drabbas av den vanligaste formen av hjärtinfarkt och stroke.
Riskfaktorer är inte samma sak som sjukdom
Blodtryck, kolesterol, blodsocker och BMI är så kallade riskfaktorer. De påverkar sannolikheten för att ateroskleros ska utvecklas i kärlväggarna över tid, men de säger egentligen ingenting om huruvida processen redan har startat i just din kropp. Två personer kan ha identiska värden på ett blodprov – och ändå ha helt olika mängd åderförkalkning i sina kranskärl.
Det är därför traditionella riskkalkylatorer, som bygger på statistik för stora befolkningsgrupper, ofta missar målet på individnivå. De berättar vad som är sannolikt för ”någon som liknar dig” – inte vad som faktiskt pågår i dina egna blodkärl.
Vad är ateroskleros egentligen?
Ateroskleros utvecklas när fett, kolesterol och inflammatoriska processer gradvis bygger upp plack i kärlväggarna. Över tid kan placken förkalkas eller förbli mjuka, och i takt med att det växer kan de tränga ihop eller till och med spricka i kärlet. Är placket i kranskärlen – de kärl som försörjer själva hjärtmuskeln med blod – är det just detta som ligger bakom de flesta hjärtinfarkter. Sker samma process i kärlen till hjärnan ökar istället risken för stroke.
Det som gör ateroskleros extra förrädiskt är att det oftast utvecklas helt utan symtom. Kärlen kan vara påtagligt förträngda innan man känner av något alls – och för många blir just hjärtinfarkten eller stroken det första tecknet på att något var fel.
Så kan du faktiskt ta reda på det
Till skillnad från riskfaktorer, som mäts indirekt via blodprov, går det idag att undersöka graden av ateroskleros direkt genom bilddiagnostik av hjärtats kranskärl. De två vanligaste metoderna är:
Calcium score (CACS)
En snabb röntgenundersökning som mäter mängden förkalkning i kranskärlen. Resultatet anges som ett så kallat Agatston-värde, där noll innebär mycket låg risk och högre värden indikerar mer omfattande åderförkalkning.
DT-hjärta (DT-kranskärl med kontrast)
En mer detaljerad undersökning som, utöver förkalkade plack, även kan visa mjuka plack som inte syns vid en ren calcium score. Det är relevant eftersom mjuka plack ofta är farligare än förkalkade plack.
Valet mellan de två metoderna beror på ålder, riskprofil och eventuell tidigare utredning, och bör göras tillsammans med en hjärtläkare snarare än på egen hand.
Vem bör fundera på en hjärtscanning?
Eftersom ateroskleros ofta byggs upp under lång tid utan symtom är hjärtscanning särskilt relevant för dig som:
- är över 40 år,
- har hjärt-kärlsjukdom i släkten,
- har en eller flera traditionella riskfaktorer (förhöjt blodtryck, blodfetter eller blodsocker),
- vill veta var du faktiskt står, snarare än att bara utgå från statistiska sannolikheter.
Slutsats: ställ rätt fråga
Att ha koll på blodtryck, kolesterol, blodsocker och levnadsvanor är fortfarande viktigt – det påverkar hur snabbt ateroskleros utvecklas framöver. Men den fråga som verkligen avgör din risk för hjärtinfarkt och stroke idag är en annan: har du redan åderförkalkning i dina kärl? Det är en fråga som blodprov aldrig kan svara på fullt ut – men som en hjärtscanning kan.
Vill du veta var du står?
Boka en hjärtscanning hos LEVA och få en individuell riskbedömning baserad på ditt eget hjärta – inte bara på statistik.
Boka nuVanliga frågor
Kan blodprover visa om jag har åderförkalkning?
Nej. Blodprover visar riskfaktorer som kolesterol och blodsocker, men de kan inte visa om plack redan har byggts upp i dina kranskärl. Det kräver bilddiagnostik.
Vad är skillnaden mellan calcium score och DT-hjärta?
Calcium score mäter mängden förkalkat plack. DT-hjärta med kontrast visar dessutom mjuka plack, som ofta är farligare än de förkalkade.
Ger ateroskleros symtom?
Oftast inte. Kärlen kan vara påtagligt förträngda innan man känner något alls, och för många blir hjärtinfarkten eller stroken det första tecknet.
Källor
- 2021 ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice — European Heart Journal (2021)
- Coronary artery calcium score and risk assessment — Journal of the American College of Cardiology
Läs vidare
Relevanta tjänster från LEVA
Datortomografi av hjärtat med calcium score som visar om det finns förkalkningar och plack i kranskärlen.
Från 3250 krLevas provtagningBlodprover, blodtryck och medicinsk riskbedömning av hjärtläkare – en kartläggning av din hjärt-kärlrisk innan symtom uppstår.
Levas provtagning kostar 950 kr