Förstå din hjärthälsa innan symtomen kommer. Här samlar LEVA:s medicinska team faktagranskade artiklar, förklaringar av hälsomarkörer och verktyg som hjälper dig att bedöma din egen risk.
Att få besked om att man har ”förhöjd risk” eller att det ”finns kranskärlsförändringar” är ofta alldeles för abstrakt. Olika individer tolkar samma budskap på helt olika sätt – vad som för en person känns akut och skrämmande kan för en annan kännas avlägset och overkligt. Ett procenttal eller ett riskord fastnar sällan på samma sätt som en bild.
En ny och omfattande studie bekräftar något vi på LEVA ser gång på gång: ateroskleros finns hos betydligt fler människor, och betydligt tidigare i livet, än vad traditionella riskverktyg fångar upp.
Blodtryck, blodfetter och BMI säger något om sannolikheten – men ingenting om vad som redan pågår i dina kärl. Här förklarar vi skillnaden mellan riskfaktorer och sjukdom, och hur ateroskleros faktiskt kan mätas.
De flesta känner bröstsmärta någon gång. Det är ett av de vanligaste symtomen – och ett av de svåraste att tolka. Här förklarar vi när smärtan kan vara hjärtrelaterad, och när du bör söka vård.
En av LEVAs viktigaste målsättningar är att bidra till att utrota hjärt-kärlsjukdom. Därför inför vi en lägsta-pris garanti på hjärtscanning och satsar samtidigt på marknadens mest kvalificerade granskning.
Ateroskleros växer i kranskärlen i decennier utan att ge några symtom. Här förklarar vi hur processen går till, varför den ofta missas och vad du kan göra för att upptäcka den i tid.
Som hjärtläkare stöter vi ofta på patienter som fått beskedet att blodfettsvärdena ligger "bra" – trots att de faktiskt inte gör det. Här förklarar vi varför normalt och bra inte är samma sak när det gäller kolesterol.
LEVAs arbetssätt vilar på decennier av forskning. Här är sex stora befolkningsstudier som förändrat synen på risk, hjärtscanning och förebyggande hjärtvård.
Ett normalt resultat idag garanterar inte normala kranskärl för alltid. Här förklarar vi vad forskningen visar, varför svaret ännu är osäkert och vilket intervall som kan vara rimligt.
Vi har fått mycket positiv respons på de artiklar vi publicerat här under Kunskap & Råd, och det värmer verkligen. Det bekräftar något vi tror starkt på: att folkbildning inom hjärt-kärlhälsa är en viktig del av vårt uppdrag – inte en bisak vid sidan av själva omhändertagandet av personer som vänder sig till oss.
Sambandet mellan LDL-kolesterol och ateroskleros är ett av kardiologins bäst belagda orsakssamband. Här går vi igenom vad forskningen visar om statiner, biverkningar och andra behandlingsalternativ.
Hjärtscanning med calciumscoring eller datortomografi av kranskärlen är mycket bra metoder som kan tillföra stort värde. Men just därför är det lika viktigt att vara tydlig med att metoderna inte passar alla – det finns individer vi aktivt avråder från undersökningen.
Erektil dysfunktion (ED) betraktas ibland som ett eget, avgränsat problem. Men i grunden är en erektion en fråga om blodkärl och blodflöde – vilket gör att potensproblem kan vara ett tidigt tecken på att något är fel någon annanstans i kärlsystemet, snarare än en isolerad företeelse.
Räknar antalet kärlskadande partiklar i blodet – ofta ett träffsäkrare mått på blodfettsrisk än LDL.
Glukos visar läget just nu, HbA1c snittet över tre månader. Tillsammans avslöjar de prediabetes år innan diabetes uppstår.
Den vanligaste riskfaktorn för hjärtinfarkt och stroke – och den mest tysta. Var fjärde vuxen svensk har högt blodtryck.
Det "goda" kolesterolet som transporterar fett bort från kärlväggen. Ett lågt HDL är en varningssignal – men högre är inte alltid bättre.
Det "onda" kolesterolet som driver placktillväxt i kranskärlen. Den enskilt viktigaste blodfettsmarkören.
Ett lätt förhöjt ALAT är ofta första tecknet på fettlever – ett tillstånd starkt kopplat till insulinresistens och hjärt-kärlrisk.