Blodsocker – glukos och HbA1c

Glukos är kroppens främsta bränsle. Insulin från bukspottkörteln fungerar som nyckeln som släpper in glukoset i cellerna, och ett friskt system håller nivån inom ett smalt intervall oavsett hur du äter.

Ett glukosprov visar nivån i det ögonblick provet togs. Fastande glukos, taget efter minst åtta timmar utan mat, är det mest informativa eftersom det speglar leverns egen sockerproduktion och insulinets förmåga att bromsa den.

HbA1c mäter i stället hur stor andel av de röda blodkropparnas hemoglobin som har socker bundet till sig. Eftersom en röd blodkropp lever ungefär 120 dagar blir HbA1c ett genomsnitt över de senaste två till tre månaderna – ett mått som inte påverkas av vad du åt igår.

Typ 2-diabetes utvecklas långsamt. Insulinresistens byggs upp under år till decennier, och kroppen kompenserar genom att tillverka mer insulin. Under den perioden kan blodsockret vara nästan normalt medan kärlen redan påverkas.

Det är därför blodsocker är en central del av en förebyggande kartläggning. Att hitta prediabetes ger möjlighet att agera i ett skede då åtgärderna fortfarande har stor effekt – och innan komplikationer i ögon, nerver, njurar och kärl hunnit uppstå.

En stor del av dem som har typ 2-diabetes i Sverige vet inte om det. Sjukdomen ger inga tydliga symtom förrän blodsockret varit högt länge.

Högt blodsocker skadar kärlen på flera sätt samtidigt. Socker binds till proteiner i kärlväggen och gör den stelare, det inre cellskiktet fungerar sämre, och inflammationen i väggen ökar. Kärlen blir mer genomsläppliga för de ApoB-bärande partiklar som bygger plack.

Insulinresistens ändrar dessutom blodfetterna i en ogynnsam riktning: triglyceriderna stiger, HDL sjunker och LDL-partiklarna blir små och täta. Det innebär fler partiklar för samma mängd kolesterol – och därmed högre risk än vad LDL-värdet antyder.

Blodtrycket följer ofta samma mönster. Kombinationen förhöjt blodsocker, höga triglycerider, lågt HDL, ökat bukomfång och högt blodtryck kallas metabola syndromet, och varje del förstärker de andra.

Personer med diabetes får dessutom oftare tysta hjärtinfarkter, eftersom nervpåverkan kan dämpa smärtsignalerna. Det är ett av skälen till att bilddiagnostik av kranskärlen har särskilt värde i den här gruppen: en datortomografi (DT) visar plack som inte gett några symtom alls.

Prediabetes innebär att blodsockerregleringen börjat svikta men att gränsen för diabetes inte är nådd. Det ger inga symtom. Risken för att utveckla typ 2-diabetes inom några år är betydande, men förloppet är påverkbart – i studier har strukturerade livsstilsinsatser minskat risken kraftigt.

Vid diabetesnivåer kan symtom förekomma: ökad törst, stora urinmängder, trötthet, viktnedgång, dimsyn eller upprepade infektioner. Många har dock inga symtom alls även vid tydligt förhöjt HbA1c.

Ett enstaka förhöjt glukosvärde behöver inte betyda något. Stress, infektion, kortisonbehandling och sömnbrist kan höja blodsockret tillfälligt. Diagnos ställs på upprepade prover.

Låga blodsockervärden hos någon utan diabetesbehandling är ovanligt och sällan farligt. Symtom som skakningar, hjärtklappning, svettningar, irritabilitet och koncentrationssvårigheter kan förekomma när nivån sjunker snabbt.

Återkommande låga värden bör utredas av läkare, eftersom orsaken kan vara hormonell, läkemedelsrelaterad eller i sällsynta fall en insulinproducerande tumör. Ett lågt HbA1c kan också vara falskt lågt vid blodsjukdomar eller efter blödning.

Insulinkänsligheten är påverkbar, och effekten kommer snabbare än många tror. Muskelarbete gör att glukos tas upp i musklerna utan att insulin behövs, vilket är en av förklaringarna till att fysisk aktivitet fungerar så bra.