Läkare och specialister på LEVA
Innehållet i LEVA:s kunskapsbank tas fram av vårt medicinska team och bygger på europeiska riktlinjer för prevention av hjärt-kärlsjukdom.
Vill du att en namngiven läkare står som författare eller medicinsk granskare på en artikel lägger vi till profilen här.
Ett blodprov visar att medicinen sänker ett tal. Men det säger ingenting om vad som faktiskt händer i dina kranskärl – där sjukdomen sitter och där behandlingen ska göra skillnad.
Kronisk inflammation stannar inte i leden, tarmen eller huden. När den pågår systemiskt under lång tid påverkar den kärlväggarna – och flera stora patientgrupper har därför en väldokumenterad, förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.
Att mäta plack i kranskärlen manuellt är tidskrävande och varierar mellan granskare. AI-baserad bildanalys kan göra mätningarna snabbare, mer konsekventa och mer detaljerade – men den kliniska bedömningen görs alltid av en människa.
Det förkalkade placket är enklast att mäta, men den största och mest riskfyllda delen av åderförkalkningen är inte förkalkad. Här förklarar vi varför den delen är avgörande – och vilken undersökning som faktiskt kan visa den.
Få metoder inom preventiv kardiologi har en så lång och väldokumenterad historia som koronar kalciumscoring. Här förklarar vi vad undersökningen mäter, vad forskningen visar – och var metoden har sina begränsningar.
Rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes räknas traditionellt som "de stora" riskfaktorerna. Problemet är att en förvånansvärt stor andel av dem som faktiskt drabbas av hjärtinfarkt inte har någon enda av dem.
Vi på LEVA är glada över den politiska viljan som just nu byggs upp kring hjärt-kärlhälsa, både på EU-nivå och i Sverige. Men vår ambition sträcker sig längre än att invänta resultatet.
Lp(a) är ett blodfettsvärde som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet än det ofta får. Partikeln är kraftigt plackbildande och ökar risken för hjärtinfarkt helt på egen hand – men den mäts sällan rutinmässigt.
En hjärtscanning med DT-kranskärl ger mer än ett ja eller nej på frågan om plack finns. Det är detaljrikedomen som gör undersökningen värdefull för att vägleda förebyggande åtgärder.
Sällan har det funnits så många bra sätt att hålla koll på hjärtat som idag. Men en avgörande fråga besvaras nästan aldrig av dem: har du redan ateroskleros i dina kranskärl?
Att ha kranskärlssjukdom väcker ofta frågor om vad man kan och inte kan göra i vardagen. Sexuell aktivitet är ett av de områden där oron är särskilt vanlig, men sällan diskuteras lika öppet som fysisk träning. Här går vi igenom vad som faktiskt gäller.
Stress har rykte om sig att vara enbart skadligt, men så enkelt är det inte. Kroppens stressystem är i grunden en överlevnadsmekanism, och kortvarig stress kan faktiskt vara både naturlig och nyttig. Frågan är inte om du är stressad, utan vilken sorts stress det handlar om.
Övervikt nämns ofta i samma andetag som risk för hjärt-kärlsjukdom, men själva mekanismen bakom sambandet är mindre känd. Det handlar inte bara om att bära på extra kilon – det handlar om vad fettväven faktiskt gör i kroppen, och framför allt var på kroppen den sitter.
Maten vi äter varje dag är en av de mest underskattade faktorerna bakom hjärt-kärlhälsa. Bara två av tio svenskar når rekommendationen för frukt och grönt, och åtta av tio äter för mycket mättat fett. Här går vi igenom vad kosten faktiskt gör med dina kärl.
Om det fanns ett läkemedel som minskade risken för högt blodtryck, stroke, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancerformer – och som gav effekt redan efter en enda dos – skulle det betraktas som ett medicinskt genombrott. Det finns redan, och det är gratis.
Nästan 3 miljoner svenskar har högt blodtryck. Av dem känner bara hälften till det. Få riskfaktorer är så vanliga, så allvarliga – och så enkla att upptäcka – som just förhöjt blodtryck.
Hjärt-kärlmedicin har länge byggt på befolkningsgenomsnitt. LEVA vill driva utvecklingen mot precisionsmedicin – där bedömning och behandling utgår från den enskilda individens kropp snarare än statistik för en grupp man råkar tillhöra.
Ärftlighet är sedan länge en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Ändå finns det goda skäl att tro att dess faktiska betydelse systematiskt undervärderas – inte för att sambandet är svagt, utan för att sättet vi mäter ärftlighet på ofta är bristfälligt.
Det är en vanlig föreställning att kvinnor drabbas av åderförkalkningsbaserad hjärt-kärlsjukdom i betydligt lägre utsträckning än män. Föreställningen är, på sätt och vis, korrekt – men den missar en avgörande detalj som förändrar bilden helt.
Blodtryck, blodfetter och BMI säger något om sannolikheten – men ingenting om vad som redan pågår i dina kärl. Här förklarar vi skillnaden mellan riskfaktorer och sjukdom, och hur ateroskleros faktiskt kan mätas.
De flesta känner bröstsmärta någon gång. Det är ett av de vanligaste symtomen – och ett av de svåraste att tolka. Här förklarar vi när smärtan kan vara hjärtrelaterad, och när du bör söka vård.
En av LEVAs viktigaste målsättningar är att bidra till att utrota hjärt-kärlsjukdom. Därför inför vi en lägsta-pris garanti på hjärtscanning och satsar samtidigt på marknadens mest kvalificerade granskning.
Ateroskleros växer i kranskärlen i decennier utan att ge några symtom. Här förklarar vi hur processen går till, varför den ofta missas och vad du kan göra för att upptäcka den i tid.
Som hjärtläkare stöter vi ofta på patienter som fått beskedet att blodfettsvärdena ligger "bra" – trots att de faktiskt inte gör det. Här förklarar vi varför normalt och bra inte är samma sak när det gäller kolesterol.