Bra och dålig stress – vad är egentligen skillnaden?

Stress har rykte om sig att vara enbart skadligt, men så enkelt är det inte. Kroppens stressystem är i grunden en överlevnadsmekanism, och kortvarig stress kan faktiskt vara både naturlig och nyttig. Frågan är inte om du är stressad, utan vilken sorts stress det handlar om.

Kortvarig stress – ibland kallad eustress – uppstår till exempel inför en tävling, en viktig presentation eller ett spännande utmanande projekt. Kroppen frigör adrenalin och kortisol, pulsen och blodtrycket stiger tillfälligt, och fokus, energi och prestationsförmåga ökar. När situationen är över återgår kroppen till vila och balans. Den här typen av stress är inte bara ofarlig – den kan vara direkt nyttig, eftersom den skärper koncentrationen och hjälper oss prestera.

Problemet uppstår när stressen blir kronisk – när kroppen aktiveras om och om igen, eller under lång tid, utan tillräcklig återhämtning. Det kan handla om ständig arbetsbelastning, ekonomisk oro, relationsproblem eller sömnbrist som aldrig riktigt får en paus. Till skillnad från den kortvariga stressen får kroppen då aldrig chansen att återgå till sitt normala viloläge.

Långvarig stress håller blodtryck och stresshormoner förhöjda under lång tid, vilket över tid belastar kärlväggarna och bidrar till en kronisk låggradig inflammation – samma typ av process som driver ateroskleros. Kronisk stress är dessutom ofta kopplad till sämre sömn, ökad risk för högt blodtryck och en tendens till mindre hälsosamma vanor kring mat, alkohol och fysisk aktivitet – faktorer som i sig själva påverkar hjärt-kärlhälsan negativt.

Målet är sällan att bli helt stressfri – det vore varken realistiskt eller önskvärt. Målet är istället att se till att perioder av stress varvas med faktisk återhämtning: sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och vila.