Artiklar

    Fördjupande texter om hur du upptäcker och förebygger hjärt-kärlsjukdom – skrivna och medicinskt granskade av LEVA.

    Hjärtläkare granskar hjärtscanning och forskningsdata i en ljus svensk vårdmiljö
    Forskning & nyheter· 7 min läsning

    Forskning som format LEVA

    LEVAs arbetssätt vilar på decennier av forskning. Här är sex stora befolkningsstudier som förändrat synen på risk, hjärtscanning och förebyggande hjärtvård.

    Läkare i varmt samtal med patient om hjärt-kärlhälsa – tack för den positiva responsen
    Undersökningar & prevention· 2 min läsning

    Tack för den positiva responsen

    Vi har fått mycket positiv respons på de artiklar vi publicerat här under Kunskap & Råd, och det värmer verkligen. Det bekräftar något vi tror starkt på: att folkbildning inom hjärt-kärlhälsa är en viktig del av vårt uppdrag – inte en bisak vid sidan av själva omhändertagandet av personer som vänder sig till oss.

    Hjärtläkare i samtal med patient framför en datortomograf – vem bör inte göra en hjärtscanning
    Undersökningar & prevention· 3 min läsning

    Vem bör INTE göra en hjärtscanning?

    Hjärtscanning med calciumscoring eller datortomografi av kranskärlen är mycket bra metoder som kan tillföra stort värde. Men just därför är det lika viktigt att vara tydlig med att metoderna inte passar alla – det finns individer vi aktivt avråder från undersökningen.

    Vita tabletter av acetylsalicylsyra i förpackning intill stetoskop – nytta och risk med ASA för hjärtat
    Undersökningar & prevention· 4 min läsning

    Acetylsalicylsyra och hjärtat – vem har nytta, vem kan skadas?

    Acetylsalicylsyra (ASA) – känt under namn som Aspirin, Magnecyl och Trombyl – är ett av de mest välkända läkemedlen som förknippas med hjärtskydd. Så pass välkänt att en del väljer att börja ta det på eget initiativ, i tron att "det är bra för hjärtat" i största allmänhet. Men bilden är mer komplicerad än så: behandlingen har både för- och nackdelar, och nyttan väger olika tungt beroende på vem som tar den.

    Person som sover i säng i mörkt sovrum med stetoskop i förgrunden – sömnens betydelse för hjärthälsa
    Undersökningar & prevention· 3 min läsning

    Sömnens betydelse för hjärthälsa

    Sömn hamnar sällan i samma kategori som kost, motion och rökning när man pratar om hjärt-kärlprevention – men kopplingen är välbelagd. Nära hälften av alla svenskar upplever ofta störd sömn, och kronisk sömnbrist är ett växande folkhälsoproblem som i stora befolkningsstudier kopplats till ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och förmaksflimmer.

    Blodsockermätare, blodtrycksmanschett och stetoskop på ljusblå bakgrund – kontroll av riskfaktorer vid diabetes
    Undersökningar & prevention· 3 min läsning

    Diabetes och hjärtat – varför prevention är extra viktig

    Diabetes är en av de starkaste kända riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Förhöjt blodsocker påverkar kärlväggarna över tid på ett sätt som påskyndar ateroskleros, och den kopplingen är väl belagd i forskningen. Minst lika viktigt att känna till är att personer med diabetes ofta har en sämre prognos när de väl utvecklar kranskärlssjukdom – sjukdomsförloppet tenderar att bli mer allvarligt och komplikationerna fler, jämfört med personer utan diabetes som drabbas av samma grad av kärlsjukdom.

    Hjärtläkare visar bilder av kranskärl på en skärm för en patient i en ljus klinikmiljö
    Undersökningar & prevention· 3 min läsning

    Att se är att förstå

    Att få besked om att man har ”förhöjd risk” eller att det ”finns kranskärlsförändringar” är ofta alldeles för abstrakt. Olika individer tolkar samma budskap på helt olika sätt – vad som för en person känns akut och skrämmande kan för en annan kännas avlägset och overkligt. Ett procenttal eller ett riskord fastnar sällan på samma sätt som en bild.

    Person i 50-årsåldern sitter eftertänksamt vid ett köksfönster i ett ljust skandinaviskt hem
    Livsstil· 3 min läsning

    Strutsbeteende och hjärthälsa

    Det finns en helt mänsklig instinkt att inte vilja veta. Att låta bli att undersöka sina kranskärl, för att slippa konfrontera en oro om vad man skulle kunna hitta. Kanske känns det hotfullt – som att ett provsvar skulle kunna rubba bilden av sig själv som frisk, stark, oberörd. Det är en fullt förståelig känsla, och inget att skämmas för.

    Blodtrycksmätare och anteckningsblock på ett ljust träbord i dagsljus
    Undersökningar & prevention· 4 min läsning

    Know your numbers!

    Tre enkla ord har på flera håll i världen blivit ett av de mest framgångsrika budskapen inom förebyggande hjärt-kärlhälsa: ”Know your numbers.”

    Kvinna i 40-årsåldern tar en lugn pause vid fönstret med en kopp te och stängd laptop på skrivbordet
    Livsstil· 4 min läsning

    Bra och dålig stress – vad är egentligen skillnaden?

    Stress har rykte om sig att vara enbart skadligt, men så enkelt är det inte. Kroppens stressystem är i grunden en överlevnadsmekanism, och kortvarig stress kan faktiskt vara både naturlig och nyttig. Frågan är inte om du är stressad, utan vilken sorts stress det handlar om.

    Sjuksköterska mäter midjemåttet på man i 50-årsåldern med måttband i ljus skandinavisk mottagning
    Livsstil· 5 min läsning

    Vikten som varningssignal – vad gör övervikt farligt för hjärtat?

    Övervikt nämns ofta i samma andetag som risk för hjärt-kärlsjukdom, men själva mekanismen bakom sambandet är mindre känd. Det handlar inte bara om att bära på extra kilon – det handlar om vad fettväven faktiskt gör i kroppen, och framför allt var på kroppen den sitter.

    Sjuksköterska mäter blodtrycket på kvinna i 50-årsåldern med digital manschett i ljus mottagning
    Blodtryck· 5 min läsning

    Har du koll på ditt blodtryck?

    Nästan 3 miljoner svenskar har högt blodtryck. Av dem känner bara hälften till det. Få riskfaktorer är så vanliga, så allvarliga – och så enkla att upptäcka – som just förhöjt blodtryck.

    Kvinna i 60-årsåldern i samtal på ljus hjärtmottagning inför riskbedömning av hjärt-kärlhälsa
    Hjärta & kärl· 5 min läsning

    Drabbas kvinnor verkligen mindre av hjärt-kärlsjukdom?

    Det är en vanlig föreställning att kvinnor drabbas av åderförkalkningsbaserad hjärt-kärlsjukdom i betydligt lägre utsträckning än män. Föreställningen är, på sätt och vis, korrekt – men den missar en avgörande detalj som förändrar bilden helt.

    Hjärtläkare går igenom ett blodfettssvar tillsammans med en patient vid ett bord
    Kolesterol & blodfetter· 5 min läsning

    Vad är ett bra kolesterolvärde?

    Som hjärtläkare stöter vi ofta på patienter som fått beskedet att blodfettsvärdena ligger "bra" – trots att de faktiskt inte gör det. Här förklarar vi varför normalt och bra inte är samma sak när det gäller kolesterol.