Vad är ett bra kolesterolvärde?

Som hjärtläkare stöter vi ofta på patienter som mätt sina blodfetter och fått beskedet att värdena ligger "bra" – trots att de faktiskt inte gör det. Varför blir det så här missvisande?

Svaret ligger i en viktig, men sällan förklarad, skillnad: skillnaden mellan vad som är normalt och vad som faktiskt är bra för dina kranskärl. Inom medicinen definieras ofta "normalt" som det intervall där 95 procent av alla individer i en befolkning ligger. Problemet är att den definitionen säger något om statistik – inte om hälsa.

Ett av de viktigaste blodfettsvärdena är LDL-kolesterolet, ofta kallat "det onda kolesterolet". Anledningen är att det är det oxiderade LDL-kolesterolet som till stor del driver den aterosklerotiska processen – det vill säga bildandet av plack i kärlväggarna som i förlängningen kan orsaka hjärtinfarkt och stroke.

I Sverige ligger cirka 95 procent av befolkningen på ett LDL-kolesterol mellan 2,0 och 5,3. Just därför betraktas det intervallet som "normalt" – och normalt översätts ofta, felaktigt, till "bra" när ett provsvar ska tolkas.

Men titta på vad vi faktiskt vet om befolkningens hjärthälsa: nästan hälften av alla individer över 55 år har ateroskleros. Om nästan hälften av befolkningen redan har åderförkalkning i sina kärl, kan rimligtvis inte de värden som är vanligast i just den befolkningen kallas "bra". De är helt enkelt vanliga – i en befolkning där hjärt-kärlsjukdom är utbrett.

Ett annat sätt att närma sig frågan är att titta bortom den svenska befolkningsstatistiken. De flesta andra djurarter, liksom nyfödda människor, har ett LDL-kolesterol runt 1,0. Det är med andra ord den nivå kroppen är biologiskt "designad" att leva med under stora delar av evolutionen – långt under det som idag räknas som normalt hos vuxna människor i västvärlden.

Den europeiska hjärtläkarföreningen (ESC) rekommenderar idag:

Nästa gång du får ett kolesterolvärde där LDL ligger inom det som labbet kallar "normalintervall", är det värt att fråga dig – eller din läkare – en enkel följdfråga: är detta normalt för en befolkning där hälften över 55 år redan har åderförkalkning, eller är det faktiskt bra för mina egna kranskärl? Det är sällan samma sak.