Blodtryck

Blodtrycket är kraften som blodet utövar mot artärernas väggar. Det övre värdet, systoliskt tryck, uppstår när hjärtat drar sig samman och pressar ut blodet. Det nedre värdet, diastoliskt tryck, är trycket som finns kvar när hjärtat vilar mellan slagen.

Trycket bestäms av hur mycket blod hjärtat pumpar och hur stort motstånd de små artärerna ger. Nivån styrs av nervsystemet, njurarna, hormoner och kärlens elasticitet, och varierar naturligt över dygnet – lägst under natten, högst under morgontimmarna.

Med åldern blir de stora artärerna stelare, vilket gör att det övre trycket stiger medan det nedre kan sjunka. Det är därför det systoliska värdet är det viktigaste hos personer över 50 år.

Högt blodtryck är den vanligaste behandlingsbara riskfaktorn i världen och den starkaste enskilda orsaken till stroke. Ungefär var fjärde vuxen svensk har hypertoni, och en stor andel av dem vet inte om det.

Eftersom tillståndet är tyst går det inte att känna sig fram till. Enda vägen är att mäta – och att mäta rätt. Ett enstaka värde på en mottagning räcker sällan för att ställa diagnos, eftersom trycket påverkas av stress, tidpunkt och mätteknik.

Blodtrycket ingår också i riskmodeller som SCORE2, där det tillsammans med ålder, kön, kolesterol och rökning ger en uppskattning av risken för hjärtinfarkt och stroke de kommande tio åren.

Ett förhöjt tryck sliter mekaniskt på kärlväggen. Det inre cellskiktet skadas, blir mer genomsläppligt och släpper lättare in de ApoB-bärande partiklar som bygger plack. Högt blodtryck och höga blodfetter förstärker därför varandra: trycket öppnar dörren, partiklarna gör skadan.

Hjärtat påverkas också direkt. Att pumpa mot ett högt motstånd år efter år gör vänsterkammaren tjockare och stelare, vilket ökar risken för hjärtsvikt och för förmaksflimmer.

I hjärnan är sambandet ännu starkare. Högt blodtryck är den dominerande orsaken till stroke, både genom blodproppar och genom blödningar, och bidrar dessutom till kärlrelaterad kognitiv svikt och demens. Njurarnas små kärl skadas på motsvarande sätt, vilket långsamt sänker filtrationsförmågan.

Blodtrycket beskriver belastningen på kärlen, men inte hur mycket skada som redan uppstått. En datortomografi (DT) av kranskärlen visar den faktiska mängden plack, och tillsammans med blodtryck och blodfetter ger det en betydligt tydligare bild av var du står.

Högt blodtryck innebär att kärlen, hjärtat, hjärnan och njurarna utsätts för en belastning som över tid ger skada. Tillståndet är i regel helt symtomfritt – det är därför det ofta kallas den tysta mördaren.

Vid mycket höga nivåer kan huvudvärk, näsblod, yrsel eller synpåverkan förekomma, men de symtomen är opålitliga och saknas oftast. Att må bra utesluter inte högt blodtryck.

Hos de flesta finns ingen enskild orsak, utan en kombination av ärftlighet, ålder, vikt, salt, alkohol, stress och stillasittande. Hos en mindre andel finns en bakomliggande orsak – njursjukdom, hormonrubbning, sömnapné eller läkemedel – som bör utredas, särskilt vid högt tryck hos yngre eller vid tryck som är svårt att behandla.

Ett lågt blodtryck är i sig ofta ett tecken på god kärlhälsa och behöver inte behandlas om det inte ger symtom.

Yrsel eller svimningskänsla när man reser sig snabbt kallas ortostatisk hypotoni och blir vanligare med åldern, vid uttorkning och vid blodtrycksbehandling. Det bör bedömas av läkare eftersom det ökar fallrisken och ibland innebär att behandlingen behöver justeras.

Blodtrycket svarar väl på livsstilsförändringar, och effekterna adderas. Flera samtidiga åtgärder kan sänka det övre trycket med 10–20 mmHg, vilket i många fall är i nivå med ett läkemedel.