Njurfunktion – kreatinin och eGFR

Kreatinin bildas kontinuerligt när muskler använder energi och utsöndras nästan uteslutande via njurarna. Eftersom produktionen är någorlunda jämn speglar nivån i blodet hur väl njurarna renar blodet.

Kreatinin är dock ett trubbigt mått i sig. En muskulös person har högre kreatinin utan att njurarna är sämre, och en äldre person med lite muskelmassa kan ha normalt kreatinin trots tydligt nedsatt funktion.

Därför beräknas eGFR – estimated glomerular filtration rate – som väger in ålder och kön. eGFR anges i ml/min/1,73 m² och beskriver hur många milliliter blod njurarna filtrerar per minut. Ett värde omkring 100 innebär full funktion hos en ung vuxen.

För en säkrare bedömning kan cystatin C användas i stället för eller tillsammans med kreatinin, eftersom det inte påverkas av muskelmassa. Njurfunktionen bör dessutom alltid bedömas tillsammans med albumin i urinen, som visar om filtret läcker.

Njurarna består till stor del av små blodkärl. Det som skadar kranskärlen – högt blodtryck, förhöjt blodsocker, rökning och ateroskleros – skadar också njurarnas kärl. Njurfunktionen fungerar därför som en spegel av kärlhälsan i hela kroppen.

Kronisk njursjukdom är samtidigt en av de starkaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Vid lågt eGFR är risken för hjärtinfarkt i samma storleksordning som vid diabetes, och de flesta med nedsatt njurfunktion drabbas av hjärt-kärlhändelser långt innan njurarna sviktar helt.

Njurfunktionen styr också behandlingen: doser av flera läkemedel behöver anpassas, och vissa preparat bör undvikas vid lågt eGFR. Att veta värdet är därför en förutsättning för säker vård.

Sambandet går i båda riktningarna. Nedsatt njurfunktion höjer blodtrycket, eftersom njurarna reglerar salt- och vätskebalansen. Högt blodtryck skadar i sin tur njurarnas kärl ytterligare – en självförstärkande cirkel.

Njursjukdom ändrar också kärlbiologin. Inflammationen i kroppen ökar, kalcium- och fosfatbalansen rubbas och kärlväggarna kalkas i högre grad. Det gör att plack i kranskärlen både bildas snabbare och innehåller mer kalk.

Blodfetterna påverkas parallellt: triglyceriderna stiger, HDL sjunker och antalet ApoB-bärande partiklar ökar. Kombinationen av högre blodtryck, mer inflammation och ogynnsamma blodfetter förklarar varför risken stiger så tydligt redan vid måttligt nedsatt eGFR.

Ett lätt nedsatt eGFR mellan 60 och 89 är vanligt med stigande ålder och behöver inte betyda sjukdom, särskilt om urinen är utan albuminläckage och värdet är stabilt över tid.

eGFR under 60 vid upprepade prover bör alltid utredas. Orsaken är oftast högt blodtryck eller diabetes, men även njurinflammation, läkemedelspåverkan, njurstenar, cystnjurar eller förträngning av njurartärerna förekommer.

Ett snabbt stigande kreatinin under kort tid är något annat än kronisk njursjukdom och kan innebära akut njurpåverkan – ofta av vätskebrist, infektion, blodtrycksfall eller läkemedel. Det behöver bedömas skyndsamt.

Symtom kommer sent. Trötthet, svullna ben, klåda, illamående, dålig aptit, nattliga urinträngningar och skummande urin uppträder först vid mer uttalad funktionsnedsättning.

Lågt kreatinin beror nästan alltid på liten muskelmassa och är i sig ingenting att behandla. Det förekommer vid hög ålder, långvarig sjukdom, undernäring och under graviditet.

Viktigt att veta är att lågt kreatinin kan maskera nedsatt njurfunktion hos en person med lite muskler. I de fallen ger cystatin C en säkrare bild.

Njurfunktion som gått förlorad kommer sällan tillbaka, men försämringstakten är i hög grad påverkbar. Målet är att bromsa förloppet och samtidigt minska hjärt-kärlrisken – åtgärderna är i stort sett samma.