Tyst hjärtsjukdom: därför kommer hjärtinfarkten utan förvarning

    Ateroskleros växer i kranskärlen i decennier utan att ge några symtom. Här förklarar vi hur processen går till, varför den ofta missas och vad du kan göra för att upptäcka den i tid.

    Skriven av LEVA:s medicinska team· Medicinskt granskad av LEVA:s medicinska team·
    Röntgensjuksköterska förbereder en datortomograf för hjärtscanning i ljus klinikmiljö

    Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det som gör den särskilt svårhanterlig är att sjukdomsprocessen är tyst: förändringarna i kranskärlen byggs upp under decennier utan att ge några symtom alls.

    För många är den första signalen också den allvarligaste – en hjärtinfarkt. Men mellan det första placket och infarkten finns ofta 20–30 år där sjukdomen går att upptäcka och bromsa.

    Så utvecklas ateroskleros i kranskärlen

    Ateroskleros börjar med att LDL-partiklar tränger in i kärlväggen. Där oxideras de och startar en inflammatorisk reaktion som gradvis bildar ett plack under kärlets innersta cellager.

    Placket växer långsamt. Kärlet kompenserar först genom att vidga sig, vilket är en av anledningarna till att blodflödet kan vara normalt även när sjukdomen redan är etablerad.

    Kort om processen

    • LDL-kolesterol driver inlagringen i kärlväggen.
    • Inflammation gör placket instabilt.
    • Ett plack behöver inte vara stort för att kunna brista.
    • Blodtryck, rökning och blodsocker påverkar takten.

    Varför symtomen uteblir

    Kärlkramp uppstår först när ett kärl är kraftigt förträngt. En stor del av alla infarkter orsakas dock av mindre plack som brister plötsligt och bildar en blodpropp – utan att ha gett någon förträngning som märks vid ansträngning.

    Det förklarar varför en person kan träna, må bra och ändå ha en betydande sjukdomsbörda i kranskärlen.

    Viktigt att veta

    Akuta symtom som bröstsmärta, andnöd, kall svettning eller smärta som strålar ut i arm, hals eller rygg ska alltid bedömas akut. Ring 112 – vänta inte på en utredning.

    Vad en riskbedömning fångar – och inte fångar

    Riskmodeller som SCORE2 uppskattar sannolikheten för en händelse de kommande tio åren utifrån ålder, kön, blodtryck, kolesterol och rökning. De är utmärkta på gruppnivå men säger ingenting om hur just dina kärl ser ut.

    Två sätt att bedöma risk

    MetodVad den mäterStyrkaBegränsning
    SCORE2Statistisk 10-årsriskSnabb, kostnadsfriSäger inget om dina kärl
    Calcium score (DT)Förkalkat plack i kranskärlenVisar faktisk sjukdomKräver undersökning

    Metoderna kompletterar varandra – de ersätter inte varandra.

    Tre faktorer som påverkar mest

    LDL-kolesterol

    Den viktigaste drivkraften bakom placktillväxt. Både nivå och tid spelar roll.

    Blodtryck

    Högt tryck skadar kärlväggen och ökar risken för att plack brister.

    Rökning

    Ökar inflammation och proppbenägenhet – och risken sjunker snabbt vid rökstopp.

    Medicinsk illustration av plackuppbyggnad i kärlväggen i ett kranskärl
    Plack byggs upp i kärlväggen långt innan blodflödet påverkas.

    Hur tyst hjärtsjukdom kan upptäckas i tid

    Steg som ger en samlad bild

    1. Blodprover: lipidpanel med LDL och ApoB, samt Lp(a) en gång i livet.
    2. Blodtryck mätt korrekt, gärna hemma under flera dagar.
    3. Riskskattning med SCORE2 som utgångspunkt.
    4. Datortomografi av hjärtat med calcium score vid oklar eller förhöjd risk.
    5. Läkarbedömning som väger samman allt till en plan.

    LEVA rekommenderar

    Är du över 40 år, symtomfri och vill veta var du står – börja med blodprover och en riskskattning, och komplettera med hjärtscanning om bilden är oklar. Det är kombinationen som ger ett svar du kan agera på.

    “Det vi behandlar är inte ett symtom, utan en process som pågått i tjugo år.”

    — LEVA:s medicinska team

    Ta reda på var du står

    Boka en hjärtscanning med DT och calcium score hos LEVA.

    Boka nu

    Vanliga frågor

    Kan man ha hjärtsjukdom utan symtom?

    Ja. Ateroskleros i kranskärlen ger oftast inga symtom förrän sjukdomen är långt gången, och i många fall är hjärtinfarkten det första tecknet.

    Räcker det med ett vanligt blodprov?

    Blodprover visar riskfaktorer, inte sjukdom. De behöver kombineras med blodtryck, riskskattning och vid behov bildundersökning för att ge en fullständig bild.

    Vid vilken ålder bör man börja utreda?

    För symtomfria personer utan känd sjukdom är 40 år en rimlig tidpunkt att börja mäta blodfetter och blodtryck. Vid ärftlighet kan det vara motiverat tidigare.

    Läs vidare

    Relevanta tjänster från LEVA