Hur hjärtat och kärlen fungerar, hur sjukdom utvecklas tyst under många år och vad som går att göra i tid.
Kronisk inflammation stannar inte i leden, tarmen eller huden. När den pågår systemiskt under lång tid påverkar den kärlväggarna – och flera stora patientgrupper har därför en väldokumenterad, förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.
Att ha kranskärlssjukdom väcker ofta frågor om vad man kan och inte kan göra i vardagen. Sexuell aktivitet är ett av de områden där oron är särskilt vanlig, men sällan diskuteras lika öppet som fysisk träning. Här går vi igenom vad som faktiskt gäller.
Ärftlighet är sedan länge en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Ändå finns det goda skäl att tro att dess faktiska betydelse systematiskt undervärderas – inte för att sambandet är svagt, utan för att sättet vi mäter ärftlighet på ofta är bristfälligt.
Det är en vanlig föreställning att kvinnor drabbas av åderförkalkningsbaserad hjärt-kärlsjukdom i betydligt lägre utsträckning än män. Föreställningen är, på sätt och vis, korrekt – men den missar en avgörande detalj som förändrar bilden helt.
Blodtryck, blodfetter och BMI säger något om sannolikheten – men ingenting om vad som redan pågår i dina kärl. Här förklarar vi skillnaden mellan riskfaktorer och sjukdom, och hur ateroskleros faktiskt kan mätas.
De flesta känner bröstsmärta någon gång. Det är ett av de vanligaste symtomen – och ett av de svåraste att tolka. Här förklarar vi när smärtan kan vara hjärtrelaterad, och när du bör söka vård.
Ateroskleros växer i kranskärlen i decennier utan att ge några symtom. Här förklarar vi hur processen går till, varför den ofta missas och vad du kan göra för att upptäcka den i tid.