Acetylsalicylsyra och hjärtat – vem har nytta, vem kan skadas?
Acetylsalicylsyra (ASA) – känt under namn som Aspirin, Magnecyl och Trombyl – är ett av de mest välkända läkemedlen som förknippas med hjärtskydd. Så pass välkänt att en del väljer att börja ta det på eget initiativ, i tron att "det är bra för hjärtat" i största allmänhet. Men bilden är mer komplicerad än så: behandlingen har både för- och nackdelar, och nyttan väger olika tungt beroende på vem som tar den.
Grundprincipen: nytta vid känd kranskärlssjukdom
Grundregeln inom kardiologin är tydlig. ASA rekommenderas generellt till:
- personer som haft hjärtinfarkt,
- personer med kärlkramp som bekräftats bero på kranskärlssjukdom genom adekvat utredning,
- personer som genomgått kranskärlsingrepp, som PCI (ballongvidgning med stent) eller bypass-operation.
Det här är vad som brukar kallas sekundärprevention – man behandlar en redan konstaterad sjukdom för att minska risken för nya händelser. Här är nyttan av ASA väldokumenterad och väl etablerad.
Bara riskfaktorer räcker vanligen inte
Situationen ser annorlunda ut för den som har riskfaktorer – förhöjt blodtryck, höga blodfetter, övervikt – men ingen känd hjärt-kärlsjukdom. I stora randomiserade studier (ASCEND, ASPREE, ARRIVE) har man sett att ASA i det här sammanhanget ger en blygsam minskning av hjärtinfarkt och ischemisk stroke, men samtidigt en ökning av allvarliga blödningar. Sammantaget innebär det att riskökningen för blödning i regel överstiger riskminskningen för hjärt-kärlhändelser hos den som "bara" har riskfaktorer utan känd sjukdom. Det är därför internationella riktlinjer de senaste åren blivit betydligt mer återhållsamma med att rekommendera ASA i denna grupp.
Ett mer nyanserat läge vid påvisad, men symtomfri, ateroskleros
Här behöver vi nyansera något jämfört med en enkel tumregel. Forskning – bland annat från den stora MESA-studien – har visat att nytta-riskbalansen för ASA hos symtomfria personer med påvisad ateroskleros hänger tydligt ihop med hur mycket ateroskleros som finns, mätt som kalciumscore (CACS):
Kalciumscore och nytta-riskbalans
- Kalciumscore 0 (ingen påvisad förkalkning): tydligt ogynnsam balans – sannolikheten för blödning är 2–4 gånger högre än sannolikheten att förhindra en kärlhändelse, och ASA bör i regel undvikas.
- Kalciumscore 100 eller högre: gynnsam balans – sannolikheten att förhindra en kärlhändelse är 2–4 gånger högre än sannolikheten för en blödning.
Det innebär att ett generellt påstående om att ASA "saknar stöd och kan vara skadligt" vid all symtomfri ateroskleros blir för trubbigt – bilden beror på hur uttalad aterosklerosen faktiskt är. Vid uttalad, men ännu symtomfri, sjukdom kan ASA vara motiverat, medan det vid ingen eller mycket lindrig ateroskleros snarare bör undvikas.
Det här är dock ett område där evidensen fortfarande är under utveckling, och beslutet bör alltid fattas tillsammans med en läkare som kan väga in helhetsbilden – inte utifrån en enskild siffra. Viktigt att förstå är att ovanstående MESA-studie är en ren observationsstudie och att det krävs randomiserade studier för att dra säkra slutsatser om orsakssamband.
Andra faktorer som spelar in
Utöver graden av kranskärlssjukdom finns ytterligare faktorer som påverkar om ASA är lämpligt för en enskild individ:
- Överkänslighet eller tidigare biverkningar av ASA eller besläktade läkemedel.
- Pågående behandling med annan blodförtunning av andra skäl, till exempel vid förmaksflimmer, där kombinationen kan innebära en oacceptabelt hög blödningsrisk.
- Individuell blödningsrisk, till exempel tidigare magsår, hög ålder eller andra läkemedel som påverkar blödningsbenägenheten.
Ändra aldrig behandling på egen hand
Stäm alltid av med din läkare innan du påbörjar, avslutar eller justerar en behandling med acetylsalicylsyra.
Slutsats
ASA är varken ett universellt hjärtskydd att ta "för säkerhets skull", eller ett läkemedel utan verkligt värde. Nyttan är tydligast fastställd hos den som redan har en bekräftad kranskärlssjukdom, mer tveksam hos den som enbart har riskfaktorer, och sannolikt beroende av sjukdomens omfattning hos den med symtomfri men påvisad ateroskleros.
Eftersom balansen mellan nytta och risk skiljer sig så mycket mellan individer – och eftersom andra läkemedel och tillstånd kan påverka bilden ytterligare – bör man alltid stämma av med sin läkare innan man påbörjar, avslutar eller justerar en ASA-behandling, snarare än att fatta det beslutet på egen hand.
Källor
- ASCEND: Aspirin in patients with diabetes mellitus — New England Journal of Medicine (2018)
- ASPREE: Effect of aspirin on cardiovascular events and bleeding in the healthy elderly — New England Journal of Medicine (2018)
- MESA: Coronary artery calcium and aspirin net benefit — Journal of the American College of Cardiology (2018)
Läs vidare
Relevanta tjänster från LEVA
Datortomografi av hjärtat med calcium score som visar om det finns förkalkningar och plack i kranskärlen.
Från 3250 krLevas provtagningBlodprover, blodtryck och medicinsk riskbedömning av hjärtläkare – en kartläggning av din hjärt-kärlrisk innan symtom uppstår.
Levas provtagning kostar 950 kr