Sömnens betydelse för hjärthälsa

    Sömn hamnar sällan i samma kategori som kost, motion och rökning när man pratar om hjärt-kärlprevention – men kopplingen är välbelagd. Nära hälften av alla svenskar upplever ofta störd sömn, och kronisk sömnbrist är ett växande folkhälsoproblem som i stora befolkningsstudier kopplats till ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och förmaksflimmer.

    Skriven av LEVA:s medicinska team· Medicinskt granskad av LEVA:s medicinska team·
    Person som sover i säng i mörkt sovrum med stetoskop i förgrunden – sömnens betydelse för hjärthälsa

    Mekanismerna bakom sambandet

    Forskning från Uppsala universitet har visat att redan några enstaka nätter med för lite sömn kan aktivera mekanismer som ökar risken för hjärtproblem (1). I studien mättes ett 90-tal proteiner i blodet, och flera av de proteiner som är kopplade till ökad inflammation steg tydligt redan efter kort tids sömnbrist – proteiner som sedan tidigare även kopplats till förhöjd risk för hjärtsvikt och kranskärlssjukdom. Sömnbrist tycks alltså inte bara vara en indirekt riskfaktor, utan kunna sätta igång biologiska processer som direkt gynnar utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom.

    En särskild och väl studerad variant är obstruktiv sömnapné (OSA) – återkommande andningsuppehåll under sömnen. Här är sambandet med hjärt-kärlsjukdom tydligt. De föreslagna mekanismerna omfattar återkommande syrebrist och efterföljande reoxygenering, ökad aktivitet i det autonoma nervsystemet, störd koagulation och en direkt negativ påverkan på blodkärlens innersta cellager (endotelet).

    Vad kan man själv göra?

    • Prioritera sömnlängd – sikta på en regelbunden sömnlängd som ger utvilad känsla, för de flesta vuxna runt 7–9 timmar per natt.
    • Håll regelbundna sömntider, även på helger – kroppens dygnsrytm gynnas av förutsägbarhet.
    • Var uppmärksam på snarkning och andningsuppehåll – om du eller din partner märker kraftig snarkning med pauser i andningen kan det vara värt att utreda för sömnapné, särskilt i kombination med dagtrötthet eller redan känd hjärt-kärlrisk.
    • Behandla sömnapné om den finns – CPAP-behandling har i observationsstudier visat sig kopplad till minskad hjärt-kärlrisk hos personer med sömnapné.
    • Se över kvällsvanor som sen skärmtid, koffein och alkohol nära sänggåendet, vilka alla kan försämra sömnkvaliteten även om sömnlängden ser tillräcklig ut på pappret.

    Sammanfattning

    Sömn är inte bara återhämtning – det är en aktiv skyddsfaktor för hjärt-kärlsystemet, med tydliga biologiska mekanismer som kopplar dålig sömn till inflammation, förhöjt blodtryck och ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Att ta sömnen på allvar är ett enkelt, men ofta förbisett, steg i det förebyggande arbetet.

    Källor

    1. Biomark Res 2025 Apr 29;13(1):67 — Biomarker Research (2025)

    Läs vidare

    ArtikelBra och dålig stress – vad är egentligen skillnaden?ArtikelRörelse som medicin – varför fysisk aktivitet är ett av dina starkaste verktyg för ett friskt hjärtaArtikelTyst hjärtsjukdom: därför kommer hjärtinfarkten utan förvarningHälsomarkörBlodtryckHälsomarkörBlodsocker (glukos & HbA1c)HälsomarkörLDL-kolesterolKalkylatorSCORE2 – beräkna din 10-årsrisk

    Relevanta tjänster från LEVA

    Hjärtscanning (DT)

    Datortomografi av hjärtat med calcium score som visar om det finns förkalkningar och plack i kranskärlen.

    Från 3250 kr    Levas provtagning

    Blodprover, blodtryck och medicinsk riskbedömning av hjärtläkare – en kartläggning av din hjärt-kärlrisk innan symtom uppstår.

    Levas provtagning kostar 950 kr