Sköldkörtel – TSH

Sköldkörteln sitter framtill på halsen och tillverkar hormonerna T4 och T3, som styr ämnesomsättningens hastighet i praktiskt taget alla kroppens celler – hjärtfrekvens, kroppstemperatur, tarmens rörelser, energinivå och humör.

TSH (tyreoideastimulerande hormon) kommer inte från sköldkörteln utan från hypofysen i hjärnan. Hypofysen mäter hur mycket sköldkörtelhormon som finns i blodet och justerar TSH för att hålla nivån stabil.

Det gör TSH till en känslig men något bakvänd markör: när sköldkörteln producerar för lite hormon skickar hypofysen mer TSH, och värdet stiger. När körteln producerar för mycket sjunker TSH. Vid avvikande TSH kompletteras provet därför med fritt T4, och ibland fritt T3 och antikroppar (TPO-ak).

Symtomen vid sköldkörtelrubbning är vaga och överlappar med mycket annat: trötthet, viktförändring, frusenhet, hjärtklappning, nedstämdhet, torr hud och håravfall. De feltolkas ofta som stress, ålder eller livsstil.

I en hjärt-kärlutredning har TSH ett särskilt värde. Hypotyreos är en av de vanligaste förklaringarna till ett nyupptäckt högt kolesterol, och behandlas underfunktionen normaliseras blodfetterna ofta utan att någon annan behandling behövs.

Att kontrollera TSH innan man startar blodfettsbehandling är därför inte en formalitet – det kan förändra hela slutsatsen.

Sköldkörtelhormon styr hur snabbt levern rensar bort LDL-partiklar ur blodet. Vid underfunktion minskar antalet LDL-receptorer på levercellerna, vilket gör att LDL-kolesterolet stiger – ibland med flera mmol/L. Även triglyceriderna och Lp(a) kan stiga.

Hypotyreos höjer dessutom det diastoliska blodtrycket, ökar kärlstelheten och försämrar det inre cellskiktet i kärlen. Kombinationen högre kolesterol och högre blodtryck driver placktillväxt i kranskärlen.

Överfunktion påverkar hjärtat på ett annat sätt. Pulsen och hjärtarbetet ökar, och risken för förmaksflimmer stiger tydligt – särskilt hos personer över 60 år. Förmaksflimmer är i sin tur en viktig orsak till stroke. Kolesterolet är då ofta lägre än väntat, vilket kan ge en falsk känsla av trygghet.

Högt TSH med normalt fritt T4 kallas subklinisk hypotyreos. Det är vanligt, särskilt hos kvinnor över 50, och behöver inte alltid behandlas. Beslutet vägs mot symtom, ålder, TSH-nivå, antikroppar, blodfetter och graviditetsönskan.

Högt TSH med lågt fritt T4 innebär hypotyreos och behandlas med levotyroxin. Vanligaste orsaken är autoimmun inflammation i sköldkörteln, Hashimotos tyreoidit.

Symtom kan vara trötthet, frusenhet, viktökning, förstoppning, torr hud, håravfall, muskelvärk, nedstämdhet och långsam puls – men många har inga symtom alls vid lätt förhöjt TSH.

Lågt TSH med normalt fritt T4 kallas subklinisk hypertyreos. Det bör följas upp, eftersom det ökar risken för förmaksflimmer och benskörhet även utan symtom.

Lågt TSH med högt fritt T4 innebär hypertyreos. Orsaken är oftast Graves sjukdom eller en hormonproducerande knöl i körteln. Symtom kan vara hjärtklappning, oregelbunden puls, viktnedgång trots god aptit, svettningar, värmekänsla, skakningar, oro och sömnsvårigheter.

Lågt TSH kan också bero på för hög dos levotyroxin. Det är en av de vanligaste orsakerna och åtgärdas genom dosjustering.